Fulla män = Inget man vill ha att göra med

Det va ett tag sedan jag skrev här känns det som. Jag vet itne de har inte hänt så värst mycket. Jag har lite små panik inför nyår och inför tentan den 8 som jag inte har börjat plugga till ännu. Jule tiden flöt förbi den också. Här tyvärr haft mina nerdimpar då och då men med tiden så kommer det att bli bättre de vet jag men de e inte alltid så tröstande. Jag vet itne folk tjatar att man måste hitta någon ny men det är inget jag har lust med. Killar och allt vad det innebär intresserar mig inte ett dugg just nu. Sen när man går ut gör ju inte det att man blir mer sugen heller. Vi va på banken på juldagen och jisses säger jag bara som folk beter sig. Iof så beter kanske inte tjejer sig bättre heller... Men va fan ska man inte kunna gå ut utan att bli tafsad på, nej usch jag ska hålla mig nära mina vänner nästa gång jag går ut och dansar. När nu nästa gång blir för jag tycker att de står mig bra upp i halsen nu!

Var är du fokus?!

Hela denna veckan har vat väldigt konstig. Jag har inte kunnat koncentrera mig på att smack! Tankarna bara flyger iväg till ställen där de verkligen inte behöver vara just nu. Men alla faller tillbaka i små svackor antar jag. Jag koppas bara att denna försvinner väldigt fort för den suger verkligen musten ur mig. Till följd av detta har dugga plugget gått käpprätt åt helvete också. jag har bara imorgon på mig nu :S Såhär dåligt har det verkligen inte känts innan, men men jag hoppas verkligen att det ska gå bra, håll tummarna för mig :)
Efterduggan ska jag hem och städa lägenheten för sen bär det av mot skåne inför jul och nyår. Julen och nyår kommer verkligen inte att bli som jag har planerade...... Inget på sista tiden har blivit som jag planerade det. ag tror jag ska sluta planera och bara ta det som de kommer. Verkar enklast så, då kan man iaf inte bli besviken om allt inte går som man vill. Men en sak som iof är inplanerad är julmys hos plantaget på fredag kväll när jag kommer hem:) ska bli trevlig, kanske får vi ut nått vettigt om vad som händer på nyår, antagligen inte men man kan ju alltid hoppas:P
Nej nu sak jag fortsätta leta efter fokus. Jag har ju bara en etta så de kan ju inte sprungit så långt. Hoppas bara jag inte lämnat det i skåne. Då är jag pyrt på det:P

Sweet dreams!

Slutar aldrig att förvånas

Jag kommer aldrig att sluta förvånas över människor. Hur mycket tid man än spenderar med en person eller hur mycket man än tycker om någon så känner man aldrig verkligen personen. Man kan tro att man gör det, men det kommer att komma situationer då denna är som en total främling för dig. Det pålitliga som du satte all din tilltro till är spårlöst försvunnet. Hur handskas man då med faktorn att man aldrig verkligen känner en människa? Ska man leva i oro och ångest? Eller är det bara att acceptera att det är så och ta smällarna när de kommer oavsett hur ont det gör? Eller ska man rusta sig och ha det i bakhuvudet medan tiden går? Jag vet inte. Vad jag dock vet är att jag kommer aldrig att sluta förvånas över hur människor kan förändras. Det man trodde va riktigt kommer inte att vara för evigt, det är bara en tidsfråga.......

Tears like a waterfall

Varför måste man känna om det enda man känner gör ont?
Varför slutar vi prata och leva i tystnad i hopp om att allt ska sluta väl?
Värför vill vissa styrkan att kämpa och andra vänder och flyr?
Varför blir det aldrig som man vill?
Varför vill du inte prata med mig?

Det finns så många frågor till absolut inga svar allts, och det gör ont. När det känns som om hjärtat gråter då vet man att det är alvar, det kommer inte att passera ditt liv utan att lämna sitt märke på dig, i dina minnen, i dinna kännslor och i ditt hjärta.
Detta fick inte den utgång som jag ville, jag önskar att jag kunde gå tillbaka och radera men det kan jag inte, det enda jag kan göra är att visa dig men det tillåter du inte. Jag önskar att du ville stanna och kämpa med mig för jag vet att vi kan vinna. Men det vill du inte. Men jag vill.

"I love you and a piece of my heart will alway belong to you"